- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Nionde å nyo omarbetade och tillökade upplagan med nya illustrationer / Avdelning 3, 4, 5 och 6 /
810

(1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen - 326. Svanarna efter S. Nilsson - 327. *Vågen af K. A. Nicander - 328 A. Island efter E. G. Geijer m. fl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kommer denna sång såsom vackra toner ur jägarhornet.
Då man i Skåne under senhösten börjar höra svansången,
väntar man snar och sträng vinter, och, då den på
senvintern höres, bebådar den vårens säkra ankomst.

327.

Mitt lif är en våg,
som röres en tid
i svallande tåg
vid vindarnas strid.

När lugn blir på haf
och vinden är tyst,
då somnar hon af
vid stranden, hon kysst.

Vågen.

Hon lägger sig ner
till ro i det blå;
hon synes ej mer
men finns där ändå.

Af världshafvet ju
en droppe hon är,
och solen ännu
kan spegla sig där.

328 A. Island.

Eör seglaren, som närmar sig Island, uppdyker dess
landmassa såsom ett hvitt moln ur de blå vågorna.
Närmare land framträder en brant, skarpt kantad kust, och de
hvita molnen förvandla sig i snöhölj da, isiga berg. Landet
liknar ett snöland, såsom det ock kallades af den, som först
upptäckte det. Denna ogästvänliga natur och i synnerhet
det afskilda läget hafva gjort den stora ön till ett föga
eftersökt land. Från de fåtaliga inbyggarnes stamort, Norge,
till Island är afståndet omkring hundra mil och därifrån
till Grönland, öns närmaste fastland, omkring trettio.

Ön är uppfylld af stora berg, som i synnerhet sträcka
sig från sydost till nordväst och göra det mellersta landet
obeboeligt. Is täcker deras toppar, eld rasar i deras inre.
Mot hafvet i dalar och sluttningar, som gifva frodigt bete,
har isländaren sin enstaka boning. Skog finnes icke, endast
smärre björkar här och där. De skogar, som omtalats i
äldre tider, hafva ej frambringat träd nog stora till
fullkomligt byggnadsvirke. Detta synes däraf, att redan öns
första bebyggare ofta hämtade hustimmer från Norge. Säd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:12:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff9uill/36/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free