Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen - 328 B. Ishafvet efter F. Nansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var drifisens hvita massor, vi hade för ut. Ljuset
var det återsken, som isen kastade mot dimman eller skyarna,
och ljudet kom från hafvet, som rullade öfver isflakarna
och stötte dem mot hvarandra. Det kändes underligt att
stå där stirrande och lyssnande, medan vi seglade in i den
okända isvärlden. Bruset blef starkare och starkare och
hördes nu från alla håll. De drifvande isflakarna kommo
allt tätare. Grång på gång stötte vårt skepp emot en
dylik flake, men med ett väldigt brak restes den på ände och
vältrades åt sidan af skeppets starka bog. Ofta voro
stötarna så våldsamma, att vi måste hålla oss fast för att ej
falla omkull.
Sälar.
Långs kanten af denna drifis färdas sälfångaren för att
träffa på sälar, och fram genom isen bryter han sig väg
med sitt starka fartyg för att nå sitt byte. Men mången
hård dust måste han utkämpa. Man kan ej tänka sig något
vildare än ett oväder under en vinternatt där borta i
Nord-hafvet. När stormen hviner fram öfver haf och is och piskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>