- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Nionde å nyo omarbetade och tillökade upplagan med nya illustrationer / Avdelning 3, 4, 5 och 6 /
979

(1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen - 379. Aten - 380. Sparta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blef det just den stora njutningslystna massan, som styrde
i Aten. Dennas vilja blef lag, och hvar och en, som ville
binda den, föll offer för dess tygellöshet. Med smicker
och svek måste detta folk ledas såsom själfsvåldiga barn,
och de, som genom smicker tillockade sig makten, handhade
den till folkets fördärf. Ädla och stora män hade Aten
till stort antal, men illa lönade folket deras förtjänster.
Landsflykt eller död blef oftast deras lott, när de ville
stäfja ofog eller själfsvåld. Slutligen, när friheten sålunda
blifvit detta förr så härliga folk för tung att bära, kom
det under träldomens ok.

380. Sparta.
1.

Sparta, en annan af det gamla Greklands städer, var
i många hänseenden en motsats till Aten. Dess folk hade
helt annat lynne än atenarne. Naturen hade åt detsamma,
där det bodde ett stycke in i landet på halfön Peloponnesos,
anvisat helt andra sysselsättningar och andra hjälpmedel.
Under det atenarne fria ströfvade omkring på hafvet och
drogo till sig skatter från främmande land, höllo sig
spartanerna troget i egen hembygd och föraktade lätt förvärfvade
rikedomar. Under det atenarne byggde sin makt på sin
flotta, sina sjömän och sina bundsförvanter på de grekiska
öarna, bildade sig spartanerna för strider till lands och
sökte sina bundsförvanter på det öfriga grekiska fastlandet.
Under det Aten lyste genom sin fina bildning och var
be-römdt för sina konstnärer och vetenskapsmän, gällde i Sparta
de nna sederna såsom veklighet och konster och
vetenskaper såsom onyttigt kram. Under det Aten berömde sig
af medborgarnes stora frihet och hela folkets deltagande i
det offentliga lifvet, höllo spartanerna strängt på att statens
angelägenheter leddes af de äldre, de förnämare, och
uppe-höllo inom sin stat konungavärdigheten.

2.

Spartas berömde lagstiftare hette Lykurgos. Äfven
han skall hafva sökt att genom sina lagar gifva folkets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:12:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff9uill/36/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free