- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Nionde å nyo omarbetade och tillökade upplagan med nya illustrationer / Avdelning 3, 4, 5 och 6 /
1005

(1899)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen - 386. Länsväsendet efter J. G. af Geijerstam m. fl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och arbetarne, hvilka voro i saknad af fullständig
personlig frihet och efter husbondens godtycke kunde betungas
med skatt och dagsverksskyldighet. Dessa voro bundna vid
jorden eller s. k. lif egna.

Länen gåfvos till en början på lifstid men började så
småningom gå i arf till äldste sonen. Från och med det elfte
århundradet var länens ärftlighet stadgad i lag. De mest
betydande af kronans vasaller voro hertigarne och grefvarne,
hvilka voro kungliga tjänstemän och såsom sådana styresmän
öfver större eller mindre områden af riket. Af dessa voro
hertigarne de förnämsta och stodo i rang närmast konungen.

Vasallen var skyldig sin länsherre först och främst
trohet. Därtill förband sig vasallen vid tillträdet af sitt län
genom hyllningen, som gick så till, att han, vapenlös och
i knäböjande ställning, lade sina händer mellan länsherrens
och aflade trohetsed. Därefter gaf länsherren honom
förlä-ning af godset, hvilket skedde genom en sinnebildlig
handling, såsom öfverlämnandet af en grästorfva, en trädkvist
eller något annat jordens alster.

Det ålåg vasallen att fullt rustad på sin länsherres
befallning draga med honom i fält och för en bestämd tid
bistå honom med ett visst antal män, att vara bisittare i
länsherrens domstol samt att med sin förmögenhet bidraga
till länsherrens friköpande, ifall denne råkade i
fångenskap, till utrustande af hans söner, när de blefvo
fullväxta, och till hemgift åt döttrarna m. m. Länsherren å
sin sida skulle skydda sin vasall i besittningen af länet.
Om vasallen ej uppfyllde sina skyldigheter, förlorade han
sin förläning. Om länsherren däremot stämplade emot sin
vasalls lif eller sökte beröfva honom hans rättigheter, ägde
den senare rätt att med vapen i hand själf skaffa sig rättvisa.

Läns väsendet, hvilket så småningom vann insteg uti
Europa, särdeles i mellersta delen af denna världsdel, var
en i många hänseenden bristfällig och ofullkomlig
samhällsordning. Genom densamma försvagades betydligt
konungamakten. De stora kronvasallerna, hvilka voro i hög grad
själfrådiga, sträfvade nämligen att göra sig oberoende af
all högre myndighet. Detta lyckades dem efter hand i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:12:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lff9uill/36/0629.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free