Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen - 388 A. Det första korståget - 388 B. En dag i Hovedös kloster efter A. Bang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lika korståg. Det lyckades väl ej att varaktigt behålla det
livliga landet under de kristnas välde, men turkarne
hindrades dock genom korstågen att öfversvämma Europa med
sina vilda horder, och dessa gemensamma krigsföretag hade
ett stort inflytande på de kristna folkens odling oeh inbördes
förhållanden.
388 B. En dag i Hovedös kloster.
På Hovedö i närheten af Kristiania låg i gamla tider
ett kloster. Omkring den fyrkantiga gårdsplanen voro
åtskilliga byggnader uppförda. I dessa voro klosterkyrkan,
konventsalen, där abboten och munkarne samlades till
rådplägning, refektoriet, där gemensamma måltider intogos,
dormitoriet, där munkarne hade sina sofplatser, och
gästrummet, som var afsedt för resande, jämte många andra rum.
Nere vid stranden var klostrets brygga med båthus-och
sjöbodar.
Klockan half sex en vacker höstmorgon gå vi ned på
kungsbryggan i Oslo, som Kristiania hette på den tiden,
och vidtala en man att ro oss öfver till Hovedö. Yi stiga
i land och gå upp till klostret. Därifrån ljuder ringningen
till morgongudstjänsten, som börjar klockan sex. Yi klappa
på porten, komma in och gå genast till kyrkan, där man
just begynt gudstjänsten med att sjunga en Davids psalm på
latin. I kyrkan äro omkring trettio munkar. De flesta af
dessa äro af bondesläkt. Några äro dock af högre börd, och
två äro utländingar. Munkarne hafva gått i kloster dels för
att vinna Guds välbehag genom böner, fastor och andra
gud-aktighetsöfningar, dels för att få föra ett makligt lif och
lefva goda dagar och dels för att erhålla höga, indräktiga
ämbeten. Abboten är längre än alla de andra. Han ser
ut att vara en sträng man, som håller på god ordning, men
man kan ock se på honom, att han är en klok och fin herre,
som sett sig omkring i världen. Han är också medlem af
Norges riksråd, och konungen har mer än en gång sändt
honom i rikets ärenden både till Tyskland och England.
Utom de vigda munkarne se vi i kyrkan några så kallade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
