Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen - 398. Nordamerikas Förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upprättat sitt välde, och dessa land befinna sig ännn i dag på
en mycket låg ståndpnnkt af odling och samhällsutveckling.
Annorlunda gick det i det norra Amerika, men det
befolkades ock af andra folk och för andra ändamål. Från
och med det sjuttonde århundradets början företogos
utvandringar till trakterna närmast norr och söder om det
nuvarande New York men icke af spaniorer utan af
holländare, svenskar’ tyskar och i synnerhet af engelsmän. Och
dessa kommo ej för att röfva guld och vinna ära utan för
att bryta bygd och skapa sig nya hem samt vinna ett
nytt fädernesland. Till största delen voro de sådana, som
tvingats att lämna sitt fädernesland. I synnerhet om
engelsmännen gäller det, att de voro allvarliga och gudfruktiga
män, som just för att bevara sin tros renhet uppoffrat allt
och i förtröstan på Herrens hjälp vågat den vid denna tid
särdeles djärfva färden öfver världshafvet till obekanta land.
Från sitt fädernesland medförde de därtill en varm
kärlek till friheten, en säker vana att använda den med
vishet och måtta, gammal kännedom om dess välsignelser och
nyligen förvärfvad erfarenhet af de faror, som pläga hota
den. De kommo till det nya landet frigjorda från alla de
band, som hade tryckt dem i det gamla fäderneslandet, men
de öfverlämnade sig dock icke åt oordningar och själf svåld.
De kände behofvet af ordnad styrelse, af lag och rätt, och
de slöto sig tillsamman i samhällen, där välmåga och
frihet trifdes under skydd af allvarlig gudsfruktan, där
förtrycket hatades, och där hvar och en medborgare lärde sig
att helst lita på sin Grud och på sig själf. Dessa män hade
så många svårigheter och så mycken nöd att bekämpa, de
stodo så utan främmande bistånd, att egen företagsamhet
och kraft blef dem det enda medlet till uppehälle och
framgång. De förvärfvade ock därigenom den
själfständighets-känsla, den kraftfullhet och raska idoghet, som ännu i dag
utmärka Nordamerikas inbyggare.
Utvandrarne kommo naturligtvis vid sin bosättning i
det nya landet i beröring med dess ursprungliga invånare,
indianerna eller, som de efter sin hudfärg nämndes,
rödskinnen, och denna beröring blef ej alltid af fredligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
