- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
35

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 19. Greta och hennes djur - 1. Gretas vänner. Efter Eugenie Beskow - 2. Brunte. Efter Eugenie Beskow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

var skada, att de inte alltid kunde få vara små utan måste
växa upp till stackars stora svin.

Att ge hönsen och ankorna bröd och gryn var också
roligt. Hela skaran kom omkring henne, hoppade efter
hennes händer och trampade på hennes skor. De stora
kalkonerna kommo klumpande och sträckte på sina halsar och
nappade brödbitar ur hennes händer med oförsynt
förtrolighet. Det tog slut alltihop i ett nafs.

Och de vita duvorna kommo svärmande genom luften,
hela den stora, tama flocken. Greta sprang in och fick
förklädet fullt med ärter och satte sig på trappan till
verandan och matade dem.

Hon var god vän med den stora, svarta
newfoundlands-hunden Mulle och med vallhunden Trygg och med
jakthundarna Frej och Hej och med den lilla foxterriern Bettina.

Åt ’Mulle hade hon en riktig liten sele med röda tömmar.
Och vänligt viftande på svansen drog han henne i sakta
lunk nedåt vägen på hennes kälke eller i den lilla vagnen.

Fast det kunde nog hända, att han inte alltid lydde
tömmen utan gick, vart han själv behagade. Bäst det var,
klev han ner i något dike eller satte i väg över åkern efter en
fågel utan att bekymra sig om det vältande och släpande
ekipaget eller Gretas rop. Han fann sig godmodigt i leken, så
länge han hade lust. Men när Mulles lust tog slut, tog också
leken slut, trots Gretas alla bemödanden att åter få den i gång.

Ja, Greta var god vän med alla djuren på gården, men
mest av alla höll hon ändå av Brunte.

Efter Eugenie Beskow.

2. Brunte.

Den vackra, snälla Brunte, vnd han var stor och stark!
En dag, medan Greta ännu var en liten unge, lyfte Larsson,
kusken, upp henne på hans breda rygg.

Larsson ledde Brunte omkring på stallplanen och läi
honom också göra en liten sväng nedåt landsvägen. Och
Greta var inte det minsta rädd. Hon satt alldeles tyst, med
händerna hårt om Bruntes manke. Ett alldeles nytt slags
glädje kröp genom hela hennes varelse från huvudet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free