Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 36. *En skärgårdspojke. Av Daniel Fallström - 37. *Raska gossar. Av Zacharias Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upp bland våra karga skär,
då, mitt land, hur starkt du är,
om en dag oss ofärd väckte!»
Daniel Fallström.
37. Raska gossar.
Den kallar ja,g en veklig pilt,
som fryser vintern om
och sveper sig i päls och filt
för minsta pust, som kom,
och snuva får för varje fläkt
av nordens friska andedräkt.
Om han är sjuk och svag — får gå,
då kan han sitta still.
Men är han vek och pjåkig — då
iär han ej, som jag vill.
Och ;är han rädd — det bär till fjälls!
Då må han akta viäl sin päls.
Nog är det bra vid brasans sken,
när kvällen blir så lång
och stormen far i björkens gren
och sagan är i gång.
Men på en ärlig vinterdag
ut i det fria längtar jag.
Själv vill jag köra där min häst,
och kälken har jag kär.
Och då så trivs jag allra bäst,
där högsta drivan är,
och tumlar om från backens bract
i sockerlandet ned galant.
På blanka skridskor som en vind
jag över isen far,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
