- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
226

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 70. H. C. Andersens barndom och ungdom. För Läseboken av Anna Sörensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stövlarna, och så dansade han runt omkring i strumplästen,
medan han sjöng med full hals och ackompanjerade sig med
att slå på hatten. Damen, som han besökte, trodde, att han
var från sina sinnen, och lagade, att hon blev av med hohon
så fort som möjligt. Och det va,r många, som bara gjorde
narr av honom, medan han vandrade omkring så där. Mer
han fann till sist även personer, som trodde, att han kunde
komma att duga för teatern, och de lovade att hjälpa honom,
så att han skulle få lära sig att sjunga.

Så började han ta lektioner i sång. Men han hade inte
råd att låta laga sina stövlar utan fick gå med våia fötter.
och så blev han hes. När han kom i målbrottet, försvann
hans röst alldeles. Då kunde han ju inte bli sångare. Nu
fick han det rådet att resa hem och gå i lära. Men det ville
han inte. Han var rädd, att man jskulle göra narr av
honom, om han kom tillbaka så snöpligt. Hellre ville han då
lida nöd i den stora staden, där ingen kände honom. Våi
Herre skulle väl inte alldeles glömma bort honom, tänkte
han. Nu kom hans värsta tid. Han fick verkligen »gå
igenom gruvligt mycket». Då frun, som han bodde hos
i en skrubb utån fönster, trodde, att han gick ut för att äta
middag, satt han oftast i Rosenborgs slottspark, där nu hans
staty är rest, och åt ett torrt bröd. Fast han lappade ocli
lagade sina kläder, så mycket han kunde, föllo de nästan
sönder. Men han tappade inte modet. Han tog sig för at1
skriva skådespel och iskickade in dem till istyrelsen föi
teatern. De kunde förstås inte användas. Han var ju ss
hemskt okunnig, stavade t. ex. alldeles uppåt väggarna. Mer
det fanns personer, som förstodo, att det nog kunde komma
att bli något av honom, om han bara först finge kunskaper,
och så ställde de om, att han fick en friplats i en
latinskola.

Därmed var det inte slut med hans svårigheter. Han
var bortåt aderton år men hade aldrig fått lära sig någoi
riktigt på allvar. Därför fick han nu sitta med de små
pojkarna i näst lägsta klas&en. Det var inte lätt för honom,
Han hade ju vant sig vid den tanken, att han var fullvuxen,
och hade nog också rätt höga tankar om sig själv. Rektorr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free