Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 73. Skyddsängeln. Av Zacharias Topelius - Första äventyret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad för slag? Är där ännu en till? Nu går det för långt.
(Lägger bort första barnet.) Maja, Maja — här regnar
pojkar!
Kajsa mor inträder.
Kajsa mor. Står han och skriker där, så att han
skrämmer ihjäl sin sjuka hustru! Han borde ha annat att
göra, Mylly Matti, när det gäller rikets väl eller ve.
Matti. Vad angår mig rikets väl eller ve, när där
ligger åtminstone ett halvt dussin pojkar i korgen? Och
allesammans är de mina!
Kajsa. Han skulle skämmas, Matti, att ta sig ett
glas för mycket så bittida på morgonen. Vet han inte, vad
som har hänt?
Matti. Jo, det vet jag rätt väl. När jag gick ut
efter rågsäcken, lade jag min egenhändige pojke i korgen —
en pojke, förstår hon? — och när jag kommer tillbaka, finner
jag där en hel bataljon.
Kajs a. Pratar han tok och låter inte sin nästa få
ordet fram, fast nian är färdig att spricka av stora nyheter?
Begriper han inte, att jag kommer från staden och måste
lätta mitt hjärta, om jag också måste ha kvarnen att
stanna? Det är så, ser han, att kungen har fått en prins, som
blev född i går afton.
Matti. Bara en? Det var visst något att tala om
för den, som fått korgen full.
Kajsa (viktigt). Det är inte nog med det. . .
Matti. Jag tycker, att det kunde förslå.
Kajsa. Det är inte nog med att prinsen blev född,
utan så hände ännu därtill, att den milda drottning Gunilla,
som höga och låga i hela riket välsignar, blev död i natt.
(Snyftar.) Aldrig får vi en sådan drottning mera.
Matti. Hå, Gud välsigne henne, det var en bra fru.
När jag sist förde gryn till slottet, gav hon mig en dukat
och sa’ till mig: »Du är en ärlig karl, Matti», sa’ hon
(snyftar). »Bry dig inte om, att människorna skrattar åt dig! Det
är bättre det, än att Guds änglar gråter över dig.» — Och en
annan gång sa’ hon till mig: »Jag ska komma ihåg dina
barn.» — »Tackar så mycket, ers nåde», sa’ jag, »men jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
