Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 75. Valters äventyr, som hände sig en dag i Sockerlandet vid Himmelsbacken. Av Zacharias Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ma, tog Valter tömmarna, sa;tte ,sig och kommenderade
marsch. Pukki lydde, med nosen rakt nedåt. Huj, så bar
det av med pilens hastighet rakt in i djupaste
Sockerlandet!____ Först såg man ingenting annat än Valters
huvud, sedan bara hans mössa. Slutligen såg man ingenting
mer... Pukki och Valter hade försvunnit i drivorna.
Valter blundade, när han försvann. Han kände, huru
han sjönk och sjönk, likasom när en vingskjuten kråka
faller ned ifrån björktoppen, och så kom där en duktig puff.
När Valter såg upp, stodo Pukki och han framför ett stort
slott av is, med glimmande höga pelare och stora salar av
blankaste silver. Där kom snökonungen ut ifrån slottet,
klädd i vargskinnspäls, med ett långt skägg av rimfrost,
och vid handen ledde han snödrottningen i lång, vit
klänning, med en krona av isdiamanter i håret. »Välkommen i
mitt rike!» sade konungen. »Nu är du här och slipper
ej mer härifrån. Jag tycker om sådana raska gossar som
du, jag vill behålla dig till min överste-rumormakare, och
Pukki och du ska komma till stor heder.»
»Tackar för äran», svarade Valter, »men litet varm
mat kunde ej skada. Det är länge sedan jag åt.»
»Kom», sade snökonungen, »så ska jag doppa dig i en
vak! med iskallt vatten, och du ska få äta ett så’ delikat
snömos, som du aldrig ätit förut, ty det är vispat av frusen
dagg och sockrtit med sönderstött is.»
»Nej, jag tackar», svarade Valter; »jag tror jag är
mätt.»
»Ack, du lille slyngel», sade konungen förtörnad, »jag
skall lära dig att försmå mina goda gåvor. Kom hit,
snödrottning ! Andas på denne vildbasare och förvandla honom
till en flygande snöfågel i vårt gränslösa rike!»
Nu andades snödrottningen kallt som en isande nordan
vind, och med detsamma blev Valter förvandlad till en
liten snöflinga, som yrde omkring bland miljoner andra
flingor i den ödsliga rymden. Det var på en gång lustigt och
mycket bedrövligt. Men Valters största bekymmer var att
få veta, vad det nu blivit av Pukki.
I detsamma slog han upp sina ögon och märkte, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
