Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 96. En jordbrukets apostel. För Läseboken av Marie Louise Gagner efter Fanny Månsson m. fl. - 97. *Segrar. Av Rafael Hertzberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ute i bygderna ljuder lians stämma outtröttlig. Intet
är honom för svårt, ingenting är omöjligt, inga motgångar
nedslå hans mod. Endast två ting fruktar han, säger han:
Gud och medgången.
Marie Louise Gagner efter Fanny Månsson m. fl.
97. Segrar.
På lantliga kyrkogården
tyst fylldes en grav igen,
se’n psalmen förklingat och prästen
avslutat välsignelsen.
Och folket skingrades sedan,
man drog till sitt hem envar.
Och blott i de sörj andes hjärtan
en saknadens tagg satt kvar.
Men, främling, med blottat huvud
du fram till graven må gå,
Den döde, som här man jordat,
är värd att din hyllning få.
Hans levnad har ej gått spårlös
som regnbäck på tallmons sand,
han lämnar en dyrbar gärning
i arv åt sitt fosterland.
Han kom från ett torp i skogen
med yxa på axeln blott.
Den var det enda han hade
från fädernehemmet fått.
Men mod han hade och hälsa
och arm som en björnram stark.
Och så till ett eget hemman
begynte han bryta mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
