Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 99. Kosta glasbruk. För Läseboken av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hög, egendomlig byggnad jämte en del mindre hus, och
blickar man in i den stora byggnaden, får man se en livlig tavla:
där äro en hel del arbetare sysselsatta med glasblåsning. Det är
nämligen ett glasbruk vi ha framför oss. På 4—5 mils
omkrets ligga här omkring 40 glasbruk spridda, och många av
dem äro bortåt 50 år gamla. Det är således ej få
smålänningar här i trakten, som haft och ha sitt uppehälle av denna
industri.
Själva medelpunkten för glastillverkningen i Småland är
Kosta, ett av våra allra äldsta glasbruk. Det anlades redan
på 1700-talet av två svenska adelsmän, landshövdingarna i
Kronobergs och Kalmar län. Deras namn voro Koskull och
Stael von Holstein. Båda ville bli ihågkomna som grundare av
bruket, och därav uppkom dess egendomliga namn. På Kosta
fingo en mängd arbetare anställning, och när de efter en del
år kände sig utlärda, så ville de bli sina egna och anlade
själva glasbruk, fastän mycket mindre. Så har det gått med
det ena släktledet efter det andra. Man har gärna slagit sig
ned i denna trakt, ty där har ända till på sista tiden varit rik
tillgång på ved, vilken begagnas som bränsle vid de mindre
glasbruken.
En vacker vårdag göra vi ett besök på Kosta. Bruket
består av en hel del byggnader, men högt över dem alla reser
sig den av sten och järn uppförda glashyttan. Innan vi
träda in i denna, få vi först syn på några öppna tråg, som äro
fyllda med en vit eller röd sandliknande massa, uppblandad
med glasavfall. Av den vita massan, som består av sand, kalk
och soda, göres vanligt glas, av den granna röda, som består
av en sorts fin, väl tvättad fransk sand samt en del andra
ämnen, tillverkas kristallglas.
Därefter gå vi till degelhuset, som ligger strax bredvid
hyttan. Där tillverkas de väldiga deglar, d. v. s; kar av lera,
i vilka den förut nämnda glasmassan skall smältas inne i
hyttugnarna. Endast mycket god eldfast lera kan användas för
ändamålet, och man får vara ytterst noga med att ingen
ojämnhet förekommer i deglarna. Minst 1år får en degel stå och
torka, innan den kan användas. Den sista tiden ställes den in i
^tt särskilt slags ugn, som småningom upphettas allt mer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
