- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
434

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 112. Vid Hornborgasjön. Efter Gustaf Kolthoff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skogen. En slätt utbredde sig framför mig. Jag hörde
främmande fåglars sång och såg på avstånd okända fåglar
kretsa fram och åter. Mitt hjärta klappade av fröjd. Jag
snarare sprang än gick. Men länge dröjde det ej, förrän
marken började gunga för mina steg, och framför mig låg ett
stort fält av otillgänglig gungfly. Jag följde kärrkanten
ett stycke från det oöverskådliga vassfält, som utbredde
sig där utanför, och Vandrade så fram längs det stora träskets
östra sida. Ett par glador svävade i vida kretsar ute över
vassen. Underliga ljud, som jag då ännu ej kände, nådde
mina öron och kommo mig oupphörligt att stanna och lyssna.

Efter en stunds promenad såg jag plötsligt sjöns stora
vattenspegel över vassen, och samtidigt uppenbarade sig
helt nära dess strand ett par bondgårdar med sina halmtak
och grå timmerväggar. Det ställe jag såg var Hogården i
Hånger, och dit styrde jag nu min kosa. När jag steg in
i bondstugan, såg jag på ett bord ett stort fat ångande
potatis, och vid bordet sutto några män, färdiga att
angripa de läckra »tolorna», som potatisen kallades där på
orten. Som jag var vådligt hungrig, begärde jag att mot
betalning få deltaga i deras aftonmåltid, vilket gärna
medgavs.

Sällan har en måltid smakat mig bättre än deras
fläsk och potatis med svagdricka. Snart var jag i
samspråk med folket, och underliga ting om sjöns alla fåglar
berättades mig. Man talade om änder i miljoner, om skaror
av gäss, svanar och andra djur. Mycket okunnig kände jag
mig, när man beskrev alla de underliga läten man om
nätterna hörde från sjön, och jag tänkte för mig själv:
»Här har du ett fält för forskningar, där du får lära dig
mycket.» Denna sjö besökte jag sedermera mycket ofta för
att studera fågellivet. Hogården blev från den dagen nästan
ett andra hem för mig. Natt och dag, när jag än kom,
fanns där alltid en säng och ett mål mat för min räkning,
och med ett vänligt leende hälsades jag alltid välkommen av
ung och gammal.

Efter måltiden ville man, att jag skulle stanna där över
natten. Visserligen var jag trött, men vädret var vaxmt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free