Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 120. Fågelliv bland de bohuslänska skären. Efter Gustaf Kolthoff, Paul Rosenius m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men han har god matlust, och får lian åter syn på en mås, som
ser mätt ut, så är han genast ute på samma rövarfärd.
Det är ej endast måsar, som äro utsatta för labbens
förföljelser. Han är äggtjuv till yrket, och om en
ejder-hona lämnar sitt bo, så att en labb ser det, håller denne
genast kalas på »förlorade» ägg.
Inne i de små sunden och vikarna mellan skären, där
vattnet ligger spegelblankt eller endast krusas av lätta
vindkårar, få vi se en rörande bild av moderskärlek. Där
hålla gärna ejderhonorna till med sina ungar.
I hundratal ha de ruv^t på skären, dessa tarvligt
brungrå ejderhonor med sina barplockade bröst. In på bara
kroppen ha de bitit av sig dunet, för att redet måtte bli mjukt och
varmt. Tidigt på morgonen ha de täckt över äggen och vågat
sig till vattnet. Där ha de dykt djupt ned för att i hast fylla
krävan med musslor, snäckor och kräftdjur. Därefter ha de
återvänt till sina dygnslånga ruvningar. • Så ha efter nära
en månad tålamodets frukter visat sig.
De äro för näpna, de små ungarna i sin mörkbruna
dundräkt, när de i samlad flock följa mamma. Vid tecken till
fara plumsa de i väg under ett förtvivlat arbete med benen
och de små vingstumparna på en gång. Men blir det
riktigt bråttom, kliva de upp på mammas rygg, som blir deras
trygga farkost.
Ensam får ejderhonan ruva äggen och draga omsorg
om ungarna. Den granna hannen i sin kolsvarta och
kritvita dräkt med den sjögröna färgen på nacken överger sin
maka, så snart hon börjar ruva. Hannarna samla sig i stora
sällskap vid de yttre skären och ligga dagen om ute på
grunden och fiska upp blåmusslor från havsbottnen.
Ingen av havets fåglar är av så stor betydelse för
människan som ejdern. Det mjuka dunet har ett högt värde.
Finast är det dun, som plockas ur boet. Ett kilogram därav
betalas på ort och ställe med minst fem kronor. På Island
har den fattiga befolkningen en ganska betydande inkomst
av ejdern. Ensamt därifrån utföras årligen tusentals
kilogram dun. Fågelns kött är ett omtyckt och närande
födoämne. Ejdrarna åtnjuta också på Island starkt skydd. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
