- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
631

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 155. Värmland. För Läseboken av Oscar Stjerne - 156. *Värmlandsvisan. Av Anders Fryxell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Värmlänningens medfödda sinne för sång och poesi är
känt. Värmland har skänkt oss flera av våra största
författare, såsom Tegnér, Geijer, Fröding och Selma Lagerlöf.

Värmlands vakna unga söner och döttrar instämma
också gärna i den senaste hyllningssången till Värmland av
en dess son:

Blomma, vårt Värmland, vår bygd, med grönskande blomsterslätter
och susande skördars gull i sommarkvällen!
Blomma, vårt Värmland, vårt land, med värnande skogar på fjällen
i snöglans och stjärnljus i långa vinternätter!

Blomma, vårt Värmland, vårt land, i ljusa sommartider
med glättiga känslors svall hos gamla och unga!
Blomma, ja blomma vårt land i vintertider tunga
med mod, som ej brytas kan, och kraft, som tåligt strider!

Oscar Stjerne.

156. Värmlandsvisan.

Ack, Värmeland, du sköna, du härliga land,
du krona för Svea rikes länder!
Ja, om jag komme mitt i det förlovade land,
till Värmland ändå jag återvänder.

Ja, där vill jag leva, ja, där vill jag dö.
Om en gång ifrån Värmland jag tager mig en mö,
så vet jag, att aldrig jag mig ångrar.

Ja, när du en gång skall bort och gifta dig, min vän,
då skall du till Värmeland fara:
där finnas nog Guds gåvor med flickor kvar igen,
och alla ä’ de präktiga och rara.
Men friar du där, så var munter och glad!
Ty muntra gossar vilja värmlandsflickorna ha;
de sorgsna — dem ge de på båten.

Och värmelandsgossen, han är så stolt och glad,
han fruktar för intet uti världen.
När konungen bjuder, då drager han åstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free