Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 168. *Sommarafton. Av Edvard Fredin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168. Sommarafton,
Kvällen sjunker sommarfager
över Ljusnans blanka lopp,
och i gulrött solrökstöcken
glänser Järvsöklackens topp.
Fjärran mellan gröna granar
lyser kyrkan på sin ö,
och från ängens slagna vretar
stiger doft av hässjat hö.
Bergens linjer buktigt blåna
kring den aftonväna bygd,
äiv och gärden, skog och gårdar
famnande i vänligt skygd.
Genom dungen slingrar stigen
under mörka kronors sus,
och på dunkla odonriset
dallrar solnedgångens ljus.
Skära, klängande i mossan,
stå linneorna i blom,
slösande i julikvällen
mandelångans rikedom.
Strax invid på våta tuvor
lysa hjortronen som gull,
cch från barrig gren i tallen
sjunger trasten vemodsfull.
Solen slocknar. Sommarskymning
ruvar drömtung över skog.
Lyss! En vindfläkt... Det var dagen,
som den sista sucken drog.
Edvard Fre din.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
