Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 192. Gamla kyrkstäder i Norrland. Efter O. Bergqvist och A. Nordberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att taga på sig söndagskläderna och spänna för hästen. Man
måste också rusta sig med matsäck för flera dagar. Även en
del sängkläder måste tagas med, om man icke har full
uppsättning därav i sin kyrkstuga. .De flesta ställa sin färd så,
att de hinna fram till kyrkan dagen före kyrkhelgen. Framåt
middagen blir det liv och rörelse i kyrkstaden. Skjutsar
komma i långa rader från alla håll. Där ser man välmående
bönder från de större byarna och fattiga nybyggare från
ensliga stugor inne i skogen. De köra fram var och en till sin port.
Där avlämna de nu både resande och packning. Hästarna
sättas in i sina stall. Snart sprakar elden på härden i varje
stuga. Man samlas omkring sin kära kaffepanna och känner
sig förnöjd och glad över att man nu kommit för att fira helg.
Kyrkstugans inredning är vanligen mycket enkel. I ett
hörn står den öppna spisen, i ett annat den väggfasta s. k.
högsängen i två våningar, en soffa, ett bord vid fönstret, ett skåp,
en järnbeslagen kista och någon stol. Här har man nu sitt
tillfälliga goda hem, ibland för flera dagar, beroende på hur
länge högtiden varar. Då man icke är upptagen av
kyrkobesöket, hälsar man på hos varandra. Här äro samlade nära
släktingar och bekanta, som annars måste leva skilda men nu
få ett efterlängtat tillfälle att se varandra. De unga lämna
allt för att fara till de s. k. ungdomshelgerna, där de få
träffa vänner och läskamrater, och där förbindelser för livet ofta
knytas.
»Brännvinsflaskan är — Gud vare lov! — försvunnen
därifrån», skriver en prästman om kyrkhelgerna i Luleå
Gammelstad. »I några skåp finns den väl än, men vi hoppas, att
dess dagar äro räknade överallt. Den har förstört nog många
högtider i flydda dagar, nog många begravningar och bröllop.»
Framåt aftonen höras plötsligt kyrkklockorna. Deras
mäktiga klang ljuder ut över nejden och tränger in i
kyrkstadens alla vinklar och vrår. Det är helgsmålsringningen,
menar du. Javäl, men det är mer än så. Klockorna kalla
församlingen till templet. Kyrkhelgen inledes med
aftongudstjänst. Andäktigt samla sig skarorna, och sången stiger stark
mot tempelvalven.
Den egentliga högtidsdagen begynner vanligen med mor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
