- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 3 och 4 /
847

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 209. Sagan om Gunnlög Ormtunga och Skald-Ram - Gunnlög kommer hem - Återseendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Fast hans stål i striden
stora hugg sägs blinka,
lyckas lär han icke
liuhöljd mö att tjusa,
vet — som unga vänligt
vi ha lekt tillsamman,
jag och gyllne smyckens
ljusa bärarinna.»

På Gilsbacka blev Illuge mycket glad över att återse sin
son. Gunnlög ville emellertid strax giva sig av till Borg.
Men då omtalade hans fader, att det nu vore för sent, ty
just den dagen firades Rams bröllop med Helga.

Återseendet.

Alltsedan Gunnlög hade lämnat sin löfteskvinna och rest
till främmande land, hade hon varit sorgsen till mods. Men
den tyngsta av alla hennes dagar var dock den, då hon
äktade Skald-Ram.

När bröllopet stått, följde hon lydigt sin make till hans
gård. Men Gunnlög kunde hon ej förgäta. Ty »sent man
glömmer, vad som ung man gömmer».

Snart därefter spordes det i hela nejden, att Gunnlög
var återkommen. Från den stunden blev Helga så trotsig
mot sin make, att hon ej ens ville bo i hans hus utan
återvände till sin fader på Borg.]

Vid en bröllopsfest, dit Gunnlög och Helga voro
inbjudna, återsågo de bägge barndomsvännerna varandra för
första gången. Ofta lät Helga blicken vila på Gunnlög,
och det sannades, som är sagt, att icke dölja kvinnoögon,
om en man älskas.

När bröllopsgillet var lyktat och kvinnorna började göra
sig resfärdiga, uppsökte Gunnlög Helga, och de talade länge
tillsammans. Han sjöng också en sång, i vilken han
uttryckte sin sorg och sin smärta samt hotade att straffa
dem, som hade skilt honom från hans ungdoms älskade.

Vid avskedet gav han henne till minne den dyrbara kappa,
som han hade fått av Englands konung. Därefter kastade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/34/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free