Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 213. *Vikingen. Av Erik Gustaf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med häftigt sinne på fjället jag språng
och såg i det vida hav.
Mig tycktes så ljuvlig böljornas sång,
där de gå i det skummande hav.
De komma från fjärran, fjärran land;
dem hålla ej bojor, de känna ej band
uti havet.
En morgon från stranden ett skepp jag såg
som en pil in i viken det sköt.
Då -svällde mig bröstet, då brände min håg
då visste jag, vad mig tröt.
Jag lopp ifrån gettren och moder min,
och vikingen tog mig i skeppet in
uppå havet.
Och vinden med makt in i seglen lopp;
vi flögo på böljornas rygg.
I blånande djup sjönk fjällets topp,
och jag var så glad och så trygg.
Jag faders rostiga svärd tog i hand
och svor att erövra mig rike och land
uppå havet.
Vid sexton års ålder jag vikingen slog,
som skällde mig skägglös och vek.
Jag sjökonung blev, över vattnen drog
uti härnadens blodiga lek.
Jag landgång gjorde, vann borgar och slott
och med mina kämpar om rovet drog lott
uppå havet.
Ur hornen vi tömde då mjödets must
med makt på den stormande sjö.
Från vågen vi härskade på var kust.
I Valland1 jag tog mig en mö.
I tre dagar grät hon, och så blev hon nöjd
1 Italien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
