- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 3 och 4 /
887

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 218. Riddarliv - *En riddarbragd. Efter Rimkrönikan - 219. Inom klostermurar. För Läseboken av Carl Grimberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INOM KLOSTERMUllAll.

887

De ryssar svarade: »Den finns ej till,
som med sådan hjälte sig mäta vill.»

Han höll där stilla, tills naitten kom.

Sen vände den ädle riddaren om
och red tillbaka hem till sin här.

Väl vart han nu mottagen där.

För käckheten have den hjälten tack!

Skam have det usla, hedniska pack!

*



Bort ryssarna lupo, förrän det blev dag,
men annars det.blivit ett väldigt slag.

De svenske ville så gärna fått strida,
om ryssarna blott hade vågat bida.

219. Inom klostermurar.

Vid klosterporten står en ung riddare och klappar |på.
Nyss satt han i sin glänsande rustning med vajande
hjälmbuske så stolt till häst på slottsherrns borggård. Den
ypperste var han i de ridderliga kämpalekarna.
Åskådarnas bifallsrop och jubel ville aldrig taga slut, när han efter
en hård dust med lansen stötte sin motståndare ur sadeln.
Då skyndade han, som en ädel riddare höves, fram till den
fallne för att hjälpa upp honom.

Men orörlig ligger denne där. Riddaren fäller upp hans
hjälmgaller och ser dödens blekhet i anletsdragen. Den
häftiga lansstöten hade trängt genom rustningen och
träffat hjärtat. Ena ögonblicket ungdomskraft och svallande
stridslust, andra ögonblicket livlöst stoft! »Fåfänglighet

— f örgänglighet!»

Så djupt grep den tanken den unge segervinnaren, att
han utan ett ord kastade sig upp på sin stridshäst och
sprängde i väg från slottet. — Nu står han vid
klosterporten och klappar på. Han, som nyss varit den ypperste, står
här med en bön på sina läppar att få bli den ringaste bland
tjänande bröder för att glömma — — glömma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/34/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free