- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 3 och 4 /
889

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 219. Inom klostermurar. För Läseboken av Carl Grimberg - 220. Heliga Birgittas sista pilgrimsfärd. Efter Verner von Heidenstam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Här inne är all oro och allt jäkt bannlyst, här är man
liksom utanför tiden. Det är, som om man redan vore inne i
evigheten, som ingen begynnelse har och ingen ände. När
döden en gång kommer, var skulle man kunna lugnare än
här motse mötet med honom? Här samlas ju alla bröderna
med bön och sång kring ens dödsläger och hjälpa själen
på den svåra färden över till en annan värld. Och efter
döden bära de kroppen in i kyrkan och sjunga själamässor.
Och till sist, när stoftet vilar i klostrets vigda jord, står
ens namn på listan över klostrets döda och inneslutes
dagligen i brödernas förböner.

Carl G rimberg.

220. Heliga Birgittas sista pilgrimsfärd.

Pilgrimerna gingo ombord i Neapel, och med fyllda
segel styrde galären till havs. Kvinnorna hade sitt
tillhåll i den halvmörka avbalkningen under akterkastellet,
och med säckarna till huvudgärd lågo de omsvepta i sina
täcken. Genom den öppna dörrluckan sågo de roddarna,
som, nakna till midjan och skuggade av turbanerna, sutto
i dubbla led vid sina långa åror. Några av dem voro svarta
afrikaner, och andra voro förrymda missdådare, som ännu
på handlovarna och anklarna hade ärr efter kedjor. När
kvinnorna satte sig upp för att göra korstecknet, kunde
de se ända bort till den förgyllda himladrottningen, som
stod överst; i stäven med armarna utsträckta över vågorna,
och det på bilden stelnade saltskummet glindrade i
marssolen som rimfrost.

Själva långfredagen lågo de förankrade i Messina, så
att pilgrimerna fingo bedja i kyrkorna, men redan på
eftermiddagen hissades segel, och snart bredde sig åter
havet under rosenfärgad luft.

* *

*



Så snart pilgrimerna satte foten på Kanaans strand,
böjde de sig och kysste marken. När de sedan vilat ut,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/34/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free