Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 252. Hertig Karl räddar sin faders livsverk. För Läseboken av Carl Grimberg med citat från Carl Snoilsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skulle då allt, vad. gamle kung Gösta gjort till
Sveriges bästa, förfalla, förintas? Nej, ännu fanns det en, som
hade mod och makt att samla kring sig alla dem, som
ville hålla det verket uppe. Den mannen var hertig Karl,
den ende av Gustav Vasas söner, som var sin fader värdig.
Först enade han genom Uppsala möte Sveriges folk till
försvar för sin luterska tro. Äran av det stora ögonblick,
då Sverige »var blivet en man», tillkommer främst hertig
Karl.
Sedan kommo bistra dagar, då det skulle visa sig, om
Sigismund kunde förmås att godkänna Uppsala mötes
beslut. Från den tiden berättas, hur flere av ständerna i
Uppsala en februariafton gingo utanför hertigens fönster
under »kvidan och gny i kölden». Vem var det då,
som kunde trösta dem? Vem var det, som tvingade
Sigismund att rätta sig efter Uppsala mötes beslut, med hot
att han annars icke skulle bli krönt till Sveriges konung ?
Det var hertig Karl, den ståndaktige, som ej svek sitt land
i nödens stund, och som den gången räddade den luterska
trosfriheten. Vad hans handlingskraft vid detta
tillfälle betydde ej blott för det lilla Sverige utan för nära
nog en hel världsdel, det skulle visa sig en mansålder
senare. Ty då blev det Sveriges folk, som under hans
store sons ledning med vapen i hand räddade trosfriheten
åt flera förtryckta folk.
När Sigismund fått klart för sig, att han med list och
undanflykter ingenting kunde uträtta mot ett folk, som
besjälades av en anda och leddes av en sådan karlakarl som
hertig Karl, återstod för honom att försöka med våld.
Men åter ställde sig hertig Karl i hans väg, och i striden
vid Stångebro bröts Sigismunds och jesuiternas hopp att
förvandla svenskarna till »påvens kreatur». Gustav Vasas
och Olavus Petris storverk var räddat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
