Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 255. Slaget vid Breitenfeld. Efter Anders Fryxell och Zacharias Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men konungen, som märkt avsikten, lät på ögonblicket
andra linjen, som anfördes av Banér, göra en svängning
åt höger och ställa sig i rät vinkel mot den övriga svenska
hären men med bröstet rakt mot de anfallande.
Pappen-fa eim angrep den ena gången efter den andra, och hans
soldater stredo med blint raseri, men svenskarna mottogo
dem med orubbligt mod. Konungen och Banér redo
ordnande och uppmuntrande omkring och sände dessutom till
de angripnas hjälp flera hopar östgötaknektar, vilkas
musköteld anställde ett förödande nederlag bland fienden.
Pappenheim uppmuntrade de sina på allt sätt, störtade
sig själv, såsom ofta förut, mitt i den hetaste striden och
erhöll det ena såret efter det andra. Sju gånger förde
han sina trupper i elden, alla sju gångerna drevos de
tillbaka och kunde icke ens av den så älskade och
fruktade anföraren förmås till ett åttonde anfall. De utbredde
sig i vild flvkt på vägen åt Breitenfeld och kunde varken
av hotelser eller böner förmås att stanna och å nyo ordna
sig. Nu fanns ingen fiende mer på hela denna sida.
Då Pappenheim gjorde sitt anfall och de kejserligas
högra flygel på samma gång började skärmytsla med
sachsarna, fann Tilly, att den avgörande striden ej mera kunde
undvikas. Han ville därför ej lämna flyglarna ensamma i
elden utan tågade fram med sina stora fyrkanter. Men
ju mera dessa nalkades svenska härens mitt, dess mera
förhärjande blev också den eld, varmed de mottogos.
Tors-tensson hade allt i förträfflig ordning. Läderkanonerna
sköto skott på skott med en förvånande hastighet, och
bakom dessa hotande eldgap väntade de välkända blå och gula
svenska regementena. Tilly vågade icke gå fram längre
här utan drog sig åt höger mot Horn och sachsarna, vilka
senare han hoppades kunna snart förjaga. Därefter
trodde han sig kunna lättare överväldiga de ensamma
svenskarna.
Med väldiga massor ryckte nu Tilly mot sachsarna, vilka
icke kunde hålla stånd mot det övermäktiga anfallet.
Sachsiska hästgardet kastade sig genast på flykten, och snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
