Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 257. Vad Axel Oxenstierna betydde för sin konung och sitt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trogne medhjälpare därhemma, riksrådet Gabriel
Oxenstierna :
»Gud vet, jag haver här besvär nog, större än någon av
mina medbröder i Sverige tror. Jag vet som oftast den
ena dagen icke, vad jag skall giva folket den andra, än
mindre, vad de skola leva av en månad härefter, och
fienden ligger dageligen för dörren. Var och en kan också väl
tänka, huru kärt det mig är att vara åtskilder från hustru
och barn och all min enskilda egendom, som nu löper som
vatten om stenar,1 så att jag föga annat haver att förmoda
för de mina än gäld och skuld.
Men icke skall någon som helst olägenhet för mig och de
mina, ja ej ens vårt vissa fördärv och undergång förändra
min föresats, utan jag vill oeh skall som en ärlig tjänare och
god patriot2 beflita mig att arbeta mig igenom, till dess
Gud gör härpå en god ända.
Om Sveriges ständer nu fatta ett manligt beslut, så
hoppas jag, Gud haver ärnat bibehålla fäderneslandet vid dess
höghet och frihet och kanske göra det stort och ställa det
till värn emot Österrike. Men låta vi nu modet falla,
så är allt förtvivlat, så här som hemma; och måste vi
då bereda oss på att vi och våra barn få gå i träldom till
kropp och själ.
Besinnen, att denna tiden är sådan, att ingen får draga
sig undan utan alla måste göra ett och var och en bidraga, efter
som han äger, med liv, blod, förmåga, folk, penningar och
proviant.
Den högste Gud give eder alle enighetens anda och ett
frimodigt hjärta, så vill jag hoppas det bästa. Men om
var och en begynner att draga sig undan och tänka på egen
fördel, så är det gjort, och då står mig och andre gode
karlar intet annat åter än att fäkta med äran, dock med
förtvivlan, till döds.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
