Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 259. »Den störste av våra okrönta krigshjältar.» För Läseboken av Carl Grimberg med citat från Carl Snoilsky - Ett farligt återtåg - Johan Banérs sista tåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock ej förbluffa. Genast är han på det klara med vad han
nu skall göra. Men ingen i armén får veta det. Banér är
alltid en mästare i att hålla tyst med sina planer.
Han ämnar föra sin här tillbaka västerut till Oder i
ilmarscher, så att fiendens huvudstyrka ej skall hinna dit,
innan han redan kommit över floden. I fortsatta
ilmarscher skall sedan tåget gå utmed vänstra flodstranden upp
till Pommern. Men minst tre dagar behöver han ha ostörda
för att kunna lyckas. Hur få dem?
Det gäller att förmå de kejserliga att draga sig åt öster.
Därför berättar han för vem som vill höra på, att han
bestämt sig för att marschera österut genom Polen till
Pommern. Han sänder sin gemål och den dyrbaraste delen
av trossen till Polen! Han ålägger officerarna att under
marschen strängeligen övervaka, att soldaterna ej utöva
några våldsamheter mot polackerna, eftersom Sverige lever
i fred med detta folk!
Banér,s beräkning slår in. Det dröjer icke länge, innan
hans motståndare ha alldeles klart för sig, att svenskarna
ämna sig österut. Snart får Banér underrättelser, att
fienden är i fullt arbete med att genskjuta svenskarna borta i
öster.
Nu är rätta ögonblicket inne. Banér ställer upp sin här i
slagordning och kommenderar marsch — men västerut. Det
går i en rykande fart till Oder, över floden och sedan utmed
dess vänstra strand, tills Banér uppnått de svenska
trupperna i norra Tyskland. Nu är den värsta faran överstånden.
De hånfulla visor över Banérs snöpliga återtåg, som
fienden hade diktat, blevo aldrig avsjungna. I stället
skämtades hejdlöst över de kejserliga generalerna. Det
berättas, att dessa redan skulle ha skrivit till sin kejsare, att nu
hade de »fått Banér i säcken». När Banér fick höra detta,
lär han ha svarat: »De hade mig i säcken, men de
glömde att knyta till den!»
Johan Banérs sista tåg.
Efter en tids seg kamp i Pommern kunde svenska
hären åter övergå till anfall mot fienden oah tränga allt läng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
