Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 264. Karl XI:s gemål, Ulrika Eleonora d. ä. För Läseboken av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon jordisk önskan, tills hon vid sextiden på
eftermiddagen utandades sin sista suek.
»Jag tror», skriver en samtida, »att aldrig någon kunglig
person blivit så beklagad och sörjd.» Värst kändes
sorgen för konungen, som utbrast, då han for från Karlberg:
»Här lämnar jag mitt halva hjärta.» Ännu flera månader
efter drottningens död brast han i sådan gråt, nä,r han en
gång talade med dan,ska sändebudet om henne, att han ej
kunde fortsätta samtalet.
Drottningens önskan om en enkel begravning kunde han
ej gå till ’mötes, bland annat därför att ständerna gärna ville
giva uttryck för den vördnad och kärlek det svenska
folket kände för den avlidna. Så mycket mera angelägen var
emellertid konungen att efterkomma hennes önskan om
understöd till hennes skyddslingar. Det var, som om han mot
den döda velat försona, vad han brutit mot den levande.
Nu Sunde man icke känna igen den sparsamme Karl XI.
Dubbla beloppet av vad Ulrika Eleonora ärligen låtit utgå
till nödlidande och till fromma stiftelser lät han nu utdela.
På en kunglig jakt fördes drottningen genom Karlbergs
kanal till sitt sista vilorum i Riddarholmskyrkan. Vid
stranden höllo livgardet och Stockholms borgerskap vakt
med sänkta bardisane.r,1 omlindade med svart flor. I
förstäven stod riksmarskalken med sin stav och vid rodret
generalamiralen Hans jWachtmeister. Karl, som följt den
döda ned till jakten, skyndade under tiden förut till lands
och mötte liktåget i kyrkdörren. Därinne lystes frid vid
båren av biskop Hakvin Spegel, samme man, som fjorton
år förut vigt Ulrika Eleonora vid Karl XI.
Vid det årets slut skrev Karl XI i sin dagbok: »Gud
tröste mig, arme syndare, i min stora sorg och bedrövelse
och give mig, när det är hans behagliga vilja, ett saligt
avsked från denna mödosamma värld!»
Marie Louise Gagner.
1 Ett slags långa pikar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
