Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 277. *På Värnamo marknad. Av Carl Snoilsky - 278. Kristofer Polhem. För Läseboken av Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av kärlek och av tro:
»Så råkas vi om sex år då
på nytt vid Värnamo?»
Carl Snoilsky.
278. Kristofer Polhem.
Vid 12 års ålder stod Kristofer Polhem ensam i världen
och fick som gårdsskrivare på ett större gods göra skäl
för födan. Han arbetade sig emellertid upp till inspektor
på en egendom i Södermanland.
Där träda hans anlag i dagen. Den »fromme och
foglige» ynglingen hittar på det ena nya verktyget efter det
andra, och hans många finurliga inrättningar i
snickarverkstad och smedja göra honom känd i bygden som en
riktig »tusenkonstnär». Men därmed är han ej nöjd. Han
stöter jämt och ständigt i sina beräkningar på svårigheter,
och för att övervinna dem behöver han kunskap i
matematik och mekanik. Men alla läroböcketr i dessa ämnen
äro skrivna på latin. Han är över skolåldern, han är medellös,
men han måste lära latin, kosta vad det vill. Han vågar
till slut anförtro sina bekymmer åt kyrkoherden i
församlingen. Denne är ej blott en lärd utan också en godhjärtad
man. Och så får man nu dagligen se den unge inspektören
vandra till prästgården för att få undervisning i latin. —
I sju månaders tid vandrade han den vägen varenda dag
i alla väder och i alla väglag. Det var nära två mil fram
och tillbaka. Och mer än en gång fick han gå förgäves,
emedan kyrkoherden var upptagen av andra bestyr.
Denne märkte snart, att han fått att göra med en
ovanlig begåvning, och sände ynglingen till Uppsala
med en rekommendation till professorn i matematik.
Under dennes ledning fick nu Polhem fördjupa sig i sitt
älsklingsämne. Hans studier buro också rik frukt.
Nu fanns i Uppsala domkyrka ett gammalt, konstrikt
hopsatt urverk, som visade ej blott dygnets tider utan även
solens och månens gång samt hela års- och tideräkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
