- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 3 och 4 /
1239

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 306. John Ericsson. Efter Claes Adelsköld, Ernst Beckman och Teofron Säve - 307. Järnvägarnas betydelse för vårt näringsliv. För Läseboken av Carl Grimberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som förde det över oceanen till det gamla hemlandet.
Under gripande hedersbetygelser mottogs den dödes kista
i Sveriges huvudstad, varifrån den på järnväg fördes till
Filipstads fagra kyrkogård, där ett gravkapell uppförts
åt den store Värmlandssonen.

På vägen till folkskolan vid Långbanshyttan är upprest
ett minnesmärke av järn med följande inskrift: »I en
bergsmans hem vid Långbanshyttan föddes bröderna Nils
Ericson1 den 31 januari 1802 och John Ericsson den 31
juli 1803, vilka båda hava gagnat fäderneslandet. Deras
väg genom arbete till kunskaper och oförgängligt rykte
står öppen för varje svensk yngling.»

Efter Claes Adelsköld, Ernst Beckman och Teo fr ön Säve.

307. Järnvägarnas betydelse för vårt
näringsliv.

»Vad ska vi med järnvägar, vi, som ingenting har att
frakta?» Det var det tal, som major Adolf von Rosen
ständigt fick höra, när han kom hem från föregångslandet
England, fylld av stora planer att utrusta sitt hemland
med järnvägsnät. För honom var det klart, efter allt vad
hän sett utomlands, att järnvägarna just skulle
framkalla den företagsamhet, som behövdes, för att vårt lands
naturrikedomar skulle komma folket till verklig nytta.
Efter många mödor lyckades lian också övertyga
allmänheten därom med den påföljd, att riksdagen till slut beslöt
att låta bygga statsbanor.

Det fanns trakter, där skogen stod tät och präktig men
virket icke kunde få någon vidare användning, eftersom
flottijingsleder saknades. Men järnvägsspår läggas ut
genom bygden, och verkan därav blir rent förunderlig.
Driftiga personer komma och anlägga vid
järnvägsstationen en snickerifabrik, som förädlar skogsvirket till
möbler och husgeråd, vilka sedan fraktas på tåget till kö-

1 Den berömde järn vägsbyggaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/34/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free