Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 307. Järnvägarnas betydelse för vårt näringsliv. För Läseboken av Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig ned här. Är trakten bördig, kan det hända, att man
snart får se även ett mejeri växa upp vid stationen, ty
nu lönar det sig att tillverka smör och ost. Först och
främst har man ju avsättning därför på platsen, och
återstoden kan man på järnvägen transportera till annan
marknad. Av samma skäl anlägges kanske en ångkvarn.
Det kan också hända, att på platsen finns utmärkt lera
att bränna tegel av. Förut skulle det blivit alldeles för
dyrt att frakta teglet, men tack vare järnvägen kan man få
stor avsättning även för den varan. Det trävirke, som
snickerifabriken ratar, kan användas för trämassefabriker
och pappersbruk.
Så växer den ena anläggningen efter den andra upp kring
järnvägsstationen. För de många människor, som bosätta
sig där, behöves snart post-, telefon- och telegrafstation,
där uppstå bank och apotek och kyrka, där bli skolor för
barnen. På det viset uppstår ett stationssamhälle, och vem
vet, om icke detta med tiden kan bli en stad, såsom fallet
varit t. ex. med Nässjö. Innan det blev järnvägsknut, var
det en torplägenhet, som ingen annan än folk just där
i trakten kände till.
Mer än en av våra gruvor har likaledes
järnvägsförbindelser att tacka för det liv, som nu råder där. Nya
järnbruk ha växt upp, och en del gamla bruk, som fått
järnväg, ha utvidgats till stora anläggningar, medan andra
små järnbruk, vilka det ej längre lönat sig att driva, blivit
nedlagda. Före järnvägarnas tid var vår bergslag
översållad av små masugnar och bruk, anlagda överallt, där
det fanns malm, skog för träkolsbränning och
vattenkraft. Men de gåvo i allmänhet dålig avkastning, ty
de kunde ej tävla med de utländska järnbruken, vilka lagt
sig till med nya och bättre smidesmetoder. Det var
emellertid ej de små bergslagsbrukens fel, att de blivit efter.
Deras ägare skulle ingenting hellre ha önskat än att
få använda de moderna tillverkningssätten, men de måste
avstå därifrån, ty därför behövdes större och dyrbarare
anläggningar, än de små bruken kunde stå ut med. Och
bruken voro dömda att förbli små, ty malm och framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
