Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 311. Är Sverige ett framtidsland? För Läseboken av Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av torka. En djupare och bättre utförd avdikning är helt
enkelt en av de förnämsta anledningarna till jordbrukets
ökade avkastning.
Det är alltså påtagligt, att det svenska jordbruket
befinner sig i ett livligt framåtskridande, och det kan väl sägas,
att vårt folk genom mödosamt odlingsarbete »inom Sveriges
gräns erövrat Finland åter», ja mera än så. Men ännu
återstår mycken jord att erövra med plog och harv. Ännu
är det dessutom så mycket övrigt att önska i fråga om
själva sättet att sköta jorden. Att mycket kan uträttas
genom duktigt arbete och omtanke syns tydligt därav,
att det finns mönstergillt skötta jordegendomar, vilka
avkasta tre, ja fyra gånger så mycket som kringliggande
gårdar på lika stor jordyta.
Vad som främst behöves är, at^ kunskaperna om
förbättrade jordbruksmetoder bli allmänna hos våra
lantbrukare. För denna viktiga sak verka våra båda
lantbruksinstitut samt våra lantbruks-, lantmanna- och folkhögskolor.
Men de förslå ej långt. Därför ha våra
hushållningssällskap — vid sidan av annan verksamhet till jordbrukets
gagn — anordnat lantbrukskurser ute i bygderna.
Glädjande nog är tillströmningen till dessa mycket stor och
ger hopp om en grundlig nydaning av det svenska
jordbruket.
Om täckdikning och växelbruk komme till användning
överallt i vårt land, där detta låter sig göra, skulle det
årliga skördebeloppet höjas med ett värde av hundratals
miljoner kronor. Då skulle vi själva kunna fylla vårt
behov av brödsäd, för vilken vi nu få betala 30—40 miljoner
kronor årligen till utlandet, och ändå kunna fortfarande
utföra ladugårdsprodukter för många miljoner kronor.
Underbarare förändringar än så har vårt jordbruk varit med
om. Vem skulle t. ex. för trettio år sedan kunnat ana,
att vårt land, som då måste taga hela sitt behov av socker
från fjärran länder, skulle så snart kunna frambringa lika
mycket och mer till inom egna gränser?
Med boskapsskötseln förhåller det sig på liknande
sätt som med åkerbruket. Liksom man genom planmässigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
