Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 318. Johan Olov Wallin. Av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ären I så högtidsklädda på vardagen?» fick han till svar:
»Skulle vi ej vara högtidsklädda, då en sådan Guds man
kommer till oss?»
På en av sina sista inspektionsresor besökte han sin
hembygd och Falu stad. Säkert kändes det underligt för
honom att vandra i den gamla skolans skumma salar eller
på Falu gator, där han ofta frusen och hungrig skyndat
fram för att få sätta sig vid välbärgade människors bord.
Inte hade den lille pilten då anat, att han en gång skulle
komma tillbaka som Svea rikes ärkebiskop.
Allt det ansträngande arbetet bröt dock till sist
fullständigt Wallins försvagade*krafter. Han anade själv, att slutet
ej var långt borta, men med sin järnvilja höll han sig uppe,
och ej ens när han blev svårt sjuk, kunde man förmå honom
att gå till sängs. Slutligen blev han dock tvungen att göra
detta. Under den sista tiden sysslade han med omarbetning
av »Dödens ängel». Då han blivit så svag, att han inte
längre kunde föra pennan, lyssnade han med tacksamhet till
de vänner, som läste högt för honom ur Johannes
evangelium. Den 30 juni 1839 var hans levnads sista strid
utkämpad. Det var en skön och stilla söndagsmorgon. Solen
sken klar och härlig över Odinslunds lummiga kronor, och
klockorna hade just börjat ljuda från de båda templen i
grannskapet, förkunnande, att Herrens dag var inne.
Sällan har någon svensk mans död väckt så mycken sorg
och saknad som Wallins, och nästan enastående var
deltagandet vid begravningen. Hans stoft fördes till Nya
kyrkogården i Stockholm, och på den plats, varifrån han en gång
invigt denna de dödas stad, fick han sitt sista vilorum.
På hans minnesvård läses följande av honom själv
författade inskrift:
»Jordens Oro Viker
för den frid, som varar.
Graven allt förliker,
himlen allt förklarar.»
Marie Louise Gagner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
