Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 327. Carl Snoilsky. Av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En kåre krusar i sakta fras
ett stycke av Båvens spegelglas.
Växlande dofter luften fylla
från insjön och kryddgårdens friska mylla.»
»Svenska bilder» förekommo först inströdda i de
diktsamlingar skalden tid efter annan gav ut men ha sedan samlats
till ett helt. Där framträda alla Snoilskys bästa egenskaper:
hans brinnande fosterlandskärlek, hans beundran för
tapper-het och mod men ock för tålamod och uthållighet i det lilla,
hans hat mot förtryck, hans medkänsla med dem, som lida
oförskyllt.
Men skalden levde ej blott i gångna tider, han tog också
del i det, som hände i hans egen tid. Fastän han genom
börd, uppfostran och läggning var aristokrat, förstod han,
hur illa det var, att det fanns en så djup klyfta mellan
fattig och rik, mellan den, som haft tillfälle att skaffa sig
bildning och kunskaper, och den, som måste sakna sådana.
Yad han tänkte härom, se vi också i många av hans dikter.
»Den tjänande brodern» t. ex. uppmanar den rike att sätta sig
in i hur arbetaren tänker och känner, och »Genom gallret»
visar, hur kärleken ensam kan bygga en bro mellan fattiga
och rika.
Ar 1890 återvände Snoilsky med sin familj till Sverige, där
han blivit utnämnd till överbibliotekarie vid Kungliga
biblioteket. Yid sidan av sin nya verksamhet diktade han
emellertid fortfarande, dock mera sällan.
Carl Snoilsky dog den 19 maj 1903. Hans sista levnadsår
hade fördystrats av sjukdom och sorg. Gentemot dessa
prövningar betydde det naturligtvis föga för honom, att han nu
var en av Sveriges mest berömda skalder, att mycken ära
och beundran kom honom till del. Hur innerligt önskar
man ej, att Snoilsky riktigt vetat och känt, vilken makt hans
Svenska bilder ha att i unga hjärtan väcka till liv en äkta,
varm kärlek till fosterlandet! Den vissheten skulle säkert ha
gjort hans livs afton ljusare.
Marie Louise Gagner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
