Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 328. Ur Carl Snoilskys diktning - *Blomsterfursten - *I Swedenborgs trädgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ringa gåva kan jag giva blott:
kraft till att ödmjnk bära
all världens pris och ära.» —
Då vaknar han — då är drömmen slut,
och tårar tillra nu som ofta.
Men tätt invid, av ingen sedd förut,
en liten blomma börjar dofta.
En liten blygsam blomma utan namn
från mossig sten vill klänga i hans famn:
Linncea kände nog redan,
vad världen visste sedan.
I Swedenborgs trädgård.
I södra bergen svärma barnen små
kring plank och stugor,
i kapp med vita fjärlar, två och två,
och sommarflugor.
Och det är oskuld, lek och fröjdesprång
uti det fria,
tills klockan börjar ringa aftonsång
uti Maria1.
Den lilla Anna nickar glatt god kväll
till lekkamraten
och går sen lydigt hemåt, rar och snäll,
till mor och maten.
Hon vandrar hem och undrar, bäst hon går,
om natt, som stundar,
skall återskänka drömmen från i går,
när snart hon blundar:
en dröm om vackra barn med guldgul lock,
som frukter bära,
en vänligt leende och luftig flock
i dräkter skära.
1 Maria kyrka på Södermalm i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
