Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 333. Selma Lagerlöf. Av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kring henne, satte hon sig ned vid skrivbordet och skrev.
Och nu gick pennan nästan av sig själv. Somligt, som hon
förut skulle ha behövt månader, ja år att utarbeta, det
skrev hon nu ned på ett par timmar.
Så hade hon tolv kapitel färdiga, då på våren 1890
veckotidningen Idun utlyste en pristävlan för en novell på ett visst
antal sidor. Hennes syster, som kände till hennes
författarskap, uppmanade henne då att sända in något av vad hon
skrivit. Men Selma Lagerlöf, som hade mycket liten tilltro
till sig själv, tvekade och tvekade. Slutligen, åtta dagar
före tävlingstidens utgång, beslöt hon sig för att ta ut fem
kapitel i sagan, vilka hängde någorlunda tillsamman, och
sända dem till tidningen.
Omkring en månad senare stod det i Idun, att en hel del
tävlingsskrifter kommit in, men att några av dem voro så
förvirrat skrivna, att det inte kunde bli fråga om att räkna
dem med. Då klack det till i författarinnan. Naturligtvis
var hennes novell en av de där! Så förlorade hon allt hopp
och återvände till sitt arbete i Landskrona. Men en dag
fick hon till sin överraskning veta, att hon vunnit priset.
Nu förstod hon, att hon ändå dugde till författarinna. Och
hon beslöt att försöka helt och hållet få ägna sig åt det kallet.
Så gick det också. Vänliga människor hjälpte henne till
en början, så att hon kunde ta tjänstledighet från
skolarbetet och få tid att skriva sin bok färdig. Och i slutet av
sommaren 1893 hade hon fullbordat »Gösta Berlings saga»,
som i ett slag gjorde Selma Lagerlöfs namn känt och älskat
i allt Sveriges land.
Men det är ej blott sagorna och sägnerna från Värmland,
som förmått inspirera Selma Lagerlöf till diktning. Där
andra människor endast se den yttre verkligheten, där öppna
sig oändliga vidder för hennes skapande fantasi. Långt
tillbaka i de gångnä århundradena, ja årtusendena kan hon blicka
och in i människohjärtats doldaste djup. Så ger hon oss i
sin bok »Drottningar i Kungahälla» en så levande bild av det
gamla Kungälv, att vi tycka oss vandra i gränderna mellan
de rika köpmansgårdarna, skåda in i den härliga Korskyrkan
och segla med på de drakprydda skeppen, som tungt lastade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
