- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 3 och 4 /
1449

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 334. Ur Selma Lagerlöfs författarskap - En julgäst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han frågade inte mer efter, vart drängen körde honom.
Han tyckte, att han åkte in i dödens land.

Den lille Ruster brände inga gudar under den färden.
Han förbannade inte flöjtspelet eller kavaljerslivet, han tänkte
inte, att det hade varit bättre för honom, om han hade plöjt
jorden eller sytt skor. Men däröver klagade han, att han
nu var ett utspelat instrument, som glädjen inte längre
kunde använda. Ingen anklagade han, ty han visste, att
då valthornet är sprucket och gitarren inte håller stämning,
så måste de bort. Han blev med ens en mycket ödmjuk man.
Han förstod, att det skulle bli slut med honom nu på
julaftonen. Hungern eller kölden skulle förgöra honom, ty han
förstod ingenting, dugde till ingenting och hade inga vänner.

Då stannade släden, och med ens blev det ljust omkring
honom, och han hörde vänliga röster, och det var någon, som
hjälpte honom in i ett varmt rum, och någon, som hällde i
honom varmt te. Pälsen rycktes av honom, och flera
människor ropade, att han var välkommen, och varma händer
gnedo liv i hans valna fingrar.

Han blev så yr i huvudet av allt detta, att han inte kom
till sans på väl en kvart. Han kunde omöjligt begripa, att
han hade kommit åter till Lövdala. Han hade alls inte
varit medveten om att drängen hade tröttnat på att fara
omkring i yrvädret och vänt om hem.

Inte heller förstod han, varför han nu blev så väl
mottagen i Liljecronas hus. Han kunde inte veta, att
Lilje-cronas hustru förstod, vilken tung färd han hade gjort denna
julafton, då han hade blivit avvisad vid varje port, där han
hade klappat på. Hon hade fått ett så stort medlidande
med honom, att hon glömde sitt eget bekymmer.

Liljecrona fortsatte med det vilda spelandet inne i sitt
rum. Han visste inte av att Ruster var kommen. Denne
satt emellertid i salen med hustrun och barnen.
Tjänstfolket, som också brukade vara där på julaftonen, hade flytt
ut i köket från ledsamheten inne hos herrskapet.

Husfrun dröjde inte att sätta Ruster till arbete. »Ruster
hör väl», sade hon, »att Liljecrona inte gör annat än spelar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/34/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free