Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 336. Ur Erik Axel Karlfeldts diktning - *Min guddotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Därnere sitta syskonen och läsa för sin gröt,
och den stränga mor är med och delar maten.
Men Anna, hon får sova, hon är snäll ändå och söt,
och hon får ändå sin andel av faten.
Jag står vid krusbärshäcken, jag ser på en gardin,
och jag ser, hnr den rör sig, bäst jag står där.
Grod morgon, lilla Anna, där du skymtar vit och fin
i din tröja med spetsar och med bårder!
Och som talgoxen hoppar i fönsterbrädans sol
och som rönnens alla lätta sidensvansar,
så hoppar lilla Anna i sin granna underkjol,
som ett solsken i sin kammare hon dansar.
II.
Det spelar på heden, det porlar i daln,
och blomdoften flyter så tung genom saln.
Nu tioårsbruden är rustad och klädd,
och tysta stå syskonen kring hennes bädd.
Och guffar har varit med Pålle i stan:
du har spetsar och bårder, som du var van.
Du har gott, lilla Anna, din säng är mjuk,
och din hals är ej längre sjuk.
Hon skymtar ur tyllen så vit och fin.
Hennes hår ligger brunt ibland gul jasmin.
Yi ha knäppt hennes händer till aftonbön,
just när solen sjunker till ro bortom sjön.
Hennes döda hämpling, som ingen skött,
hennes ros, som i torra krukan dött,
ha vi lagt under flikar av Annas dräkt:
de tre voro nära släkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
