Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 338. Konsten — en glädjekälla. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herdebild. Målning av fransmannen Boucher (utt. tjosché, död 1770).
Under 1700-talet målade man ofta bilder ur det herdeliv’, varom skalderna då gärna
diktade. De skildrade fina herrar och damer, som klätt ut sig till herdar och herdinnor.
Boucher var en av den tidens främsta målare, och den svenske ambassadören i Frankrike
Karl Gustav Tessin köpte omkriug 1740 en hel mängd av dessa då särskilt uppskattade
målningar. Några, däribland den här avbildade, förvaras i vårt Nationalmuseum.
utån att påverkas av äldre målare, hur mycket de än
beundrade 15- och 1600-talets mästare. Fransmannen Millet
var en dylik verklighetsmålare — realist. Han har, själv
av bondestam, velat måla arbetet och den frid och höghet,
som kan vila över sådana, som gräva i jorden eller vakta
boskapen. Han vill visa allvaret och skönheten i det
naturenliga och strävsamma arbetslivet. Om också furstarna samt
de förnäma och rika naturligtvis fortfarande prydde sina slott
med konstverk, blev konsten nu på ett helt annat sätt än förr
tillgänglig för alla. Furstarnas privata konstsamlingar
öppnades nu för envar, fattig som rik, och de förmögna skänkte
stora summor för att förvärva utmärkta tavlor till det egna
landets nationalmuseum. Naturligtvis hade man klart för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
