- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 3 och 4 /
1540

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men bland våra mest framstående konstnärer finns det en
av ännu högre börd. Det är prins Eugen, Oscar II:s och
drottning Sofias son.

Prins Eugen fick som alla hans bröder en utmärkt och
grundlig undervisning, och då hans ovanliga anlag för
målarkonsten blevo uppenbara, fick han dessutom fritt utbilda
sin begåvning som konstnär och göra målarkonsten till sitt
livskall.

Den konstnär, som först visade gossen, hur man bär sig
åt vid målning, var den norske landskapsmålaren Hans Gude.
Rika konstnärliga intryck fick han också under sina många
och långa resor i utlandet. Prins Eugen beundrade mycket
den norska målarkonsten, men det avgörande inflytandet
torde han ha fått av de svenska konstnärer, som utbildats i
Paris, och som hösten 1885 anordnade den s. k.
opponentutställningen i Stockholm. Opponenter kallade de sig därför,
att de opponerade eller motsatte sig den konstuppfattning,
som då för tiden var rådande vid Konstakademien.

Under våren 1887 kom prins Eugen till Paris, där han vid
en konstskola, ledd av framstående franska konstnärer,
studerade figurmålning. Efter några års studier i Paris
utställde han på världsutställningen i Paris 1889, utan att
sätta ut sitt namn, några figurtavlor samt ett landskap, en
skånsk potatisåker. Det var just ett ämne i den tidens smak,
vilken gick ut på att få fram det vackra i färg och linjer ur
ett så oansenligt ämne som möjligt.

Landskapsmålare ville prins Eugen bli, men det var själva
stämningen han ville nå: b an ville måla landskapet så, att
åskådaren ej blott kunde se, hur detta landskap såg ut, utan
också kunde fatta, hur målaren hade känt det, då solen bröt
fram mellan molnen, eller när han fick njuta av kvällens ro
och sommarnattens trolska ljuvlighet.

Det var i Norge, i Valders,* som prins Eugen fann sig
själv, såsom man säger, d. v. s. begrep, vad han bäst kunde
måla, ja man kan säga: vad han kunde göra bättre än någon
annan. Han har, som de flesta målare, målat olika under skil- ,
da tider, därför att han längtade att återge olika sidor av
naturens skönhet. Först ville han måla vårens späda fägring och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:27:14 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/34/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free