Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 339. Nutida svenska konstnärer. Av Carl G. Laurin - Christian Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han med samma allvar och kärlek utförde en käppkrycka
av silver som ett monument. Det är just betecknande för
hans konstnärskap, att samma små silverfigurer av läsande
män och kvinnor, som prydde en av Eriksson utförd lampa,
av honom även huggits i marmor och nu i jättestorlek smycka
ingången till Kungliga biblioteket i Stockholm.
I Paris vistades samtidigt med Eriksson den unge
bildhuggaren Per Hasselberg, som skapat den förtjusande
marmorbilden Snöklockan. Honom hjälpte Christian Eriksson
med marmorhuggning. Det var också enligt Hasselbergs
önskan, som Eriksson efter dennes död fick i marmor hugga
den älskligaste av Hasselbergs kvinnofigurer, Näckrosen.
Känd och beundrad blev Eriksson genom bronsvasen
Tjusning, som nu tillhör Nationalmuseum. Med samma nästan
guldsmedsartade skicklighet är den jättestora marmorreliefen1
Linné behandlad. »Blomsterkonungen» står som en vänlig, fin
man i 1700-talsdräkt. Men imponerande är han, denne hela
naturens gamle farbror. Det var icke litet arbete bara att
få upp det väldiga marmorblocket på den plats det nu har
i Nationalmuseum, dit reliefen skänktes av göteborgaren
Pontus Flirstenberg.
Eriksson har återupptagit forna tiders sätt att med
bild-huggeriarbeten smycka fasaderna till byggnader. Två
banker vid Eredsgatan i Stockholm äro prydda med dylika
konstverk av hans hand, den ena med huvuden av skånskt
lantfolk, den andra med ett portöverstycke av en manlig och en
kvinnlig figur, vilka äro sinnebilder, den förra för
skogsarbetet, den senare för handel och sjöfart. Kvinnans huvud är
utmärkt av en ovanlig skönhet och friskhet. I sitt eget tycke har
Christian Eriksson lyckats bäst i de väldiga reliefer, varmed
Sveriges nationalteater, Dramatiska teatern i Stockholm,
pry-des på sin framsida. Till vänster ser man ett festtåg till
ära för den grekiske vinguden. Ur de sånger, varmed guden
hyllades, ha nämligen både det allvarliga och det lustiga
skådespelet uppstått. På den högra sidan av byggnadens
fasad avbildar Eriksson ett italienskt teatersällskap från de
1 Relief = ytskulptur med upphöjda figurer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
