Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 339. Nutida svenska konstnärer. Av Carl G. Laurin - Carl Milles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
figurer med jättelika lemmar sitta i skuggan av den stora
skålen. Den ene mannen skall leda åskådarens tanke på det
kroppsarbete industrien kräver, den andre grubblar över nya,
sinnrika uppfinningar, ocli den ståtliga kvinnan med de
saftiga klasarna och frukterna kommer oss att tänka på
industriens resultat: varor och guld, arbetets gyllene frukter.
Bland Milles’ övriga monument märkes Franzén-stoden
i Härnösand. Där levde nämligen den blide sångaren och
biskopen, som sjöng om ungdom, skönhet och oskyldig glädje,
och till vars fagra och rena sånger unga svenska flickor
gärna lyssnade. Skalden böjer sig framåt, liksom föredroge
han en visa, och nedanför sitta Selma och Fanny, två i
hans diktning förekommande flickor, som andäktiga åhörare.
Den hårda graniten, ur vilken deras gestalter äro huggna,
har på ett mästerligt sätt formats ’att uttrycka den mjuka
kvinnlighet, som under 1800-talets förra hälft var särskilt
älskad.
Det kan sättas i fråga, om i vårt land tillkommit en
mera lyckad, verklighetstrogen staty än Milles’Scheele, rest
i Köping, där den store kemisten var apotekare. Man ser
den snillrike upptäckaren med en glasretort, i vilken han
med vätskor gör något kemiskt försök. Hur väl träffad är
ej hans ställning med fotterna parallella och hela intresset
fäst på vad som sker i retorten, som han lyfter högt upp
med händerna! Så vill konstnären genom yttre former visa
oss människornas arbete och strävan.
Detta är också det andliga innehållet i Milles’ grupp
Vingarna, som är rest i Göteborg. I det gamla Grekland
framställde bildhuggarna ibland, hur Jupiters örn lyfte upp
den vackre gossen Ganymedes till gudarnas boning, där han
blev deras like. Milles har använt detta uppslag i
»Vingarna». Genom gossen, som lyftes av örnen, vill han
sinnebild-ligt framställa, hur människoanden. önskar sig vingar för
att kunna nå högre.
I Nordiska museets förhall mötes den inträdande av den
åldrige Gustav Vasas majestätiska bild, modellerad av Milles.
I lugn trygghet sitter landsfadern på siå tron, ett uttryck
för statens myndighet och domsrätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
