Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 1. Den väldigaste bland strömmar. För Läseboken av Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. Den väldigaste bland strömmar.
Utanför sydligare delen av Norges västkust är havets
medeltemperatur lika hög som i Biskayabukten utanför
Frankrikes och Spaniens kuster. Yarpå beror detta? Det
kommer sig av den varma havsström, som går fram längs
norska kusten. Den håller nästan alla Norges hamnar ända
upp till de nordligaste fjordarna isfria året om. Tack vare
samma havsström kunna människor bo på Island och
sydvästra Grönland. Dess varma vatten skänker också
mellersta England samma medeltemperatur, som New York har,
fastän denna stad ligger mycket sydligare, lika sydligt som
staden Neapel i Italien.
Denna havsström, som för fram mycket väldigare
vattenmassor än någon av världens största floder, är en verkan
av solens värmekraft. I trakten kring ekvatorn, där
solstrålarna bränna hetast, blir luften starkt upphettad och
förtunnad, så att den ständigt stiger uppåt. I dess ställe
strömmar kallare luft till från de mindre varma områdena
norr och söder om ekvatorn. Så uppkomma två
luftströmmar till ekvatorn, en nordlig från norra halvklotet
och en sydlig från det södra. Men till följd av jordens
vridning kring sin axel från väster till öster få dessa vindar
en dragning åt väster. Nu är, såsom man kan se på
jordgloben, jordytans svängningsrörelse minst vid polerna och
hastigast vid ekvatorn. Allteftersom de bägge
luftströmmarna närma sig ekvatorn, komma de således undan för
undan in i trakter, där jordens rörelse är allt hastigare.
De hinna därför ej följa med utan bliva liksom efter i
svängningen och sacka mer och mer åt väster.
Så uppstå de s. k. passadvindarna, vilka ständigt blåsa i
trakterna kring ekvatorn: nordostpassaden på norra halv-
1—221103. Låsebolc för folkskolan. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lffsp/51/0005.html
