- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 5. Del 1. Europa utom Sverige /
301

(1911-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55. »Moder Volga.» Efter Holger Lassen m. fl. - 56. Bland ryska bönder. Efter Ida Bäckmann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till det lönande störfisket på nedre Volga. Man hugger upp
vakar, och genom dem sticker fiskaren ned långa stänger
med vassa järnkrokar, vilka hållas nästan nere vid bottnen.
Då och då snuddar en fisk vid stången, och när fiskaren
känner detta, rycker han hastigt upp den, så att kroken
fastnar i djurets kropp. Som störfisken kan bli flera meter
lång, måste ibland flera man hjälpas åt för att kunna hala
upp honom på isen. Köttet saltas och rökes, men den
värdefullaste delen, rommen, samlas i stora kar, och av den
beredes rysk kaviar, vilken står högt i pris och anses som
en stor läckerhet.

Efter Holger Lassen, F. Moynet m. fl.

56. Bland ryska bönder,

I.

Under våra strövtåg hit och dit på den ryska
landsbygden kommo vi att stanna i en by, som låg omkring 20 verst1
från Moskva. Vår följeslagerska, som under en tid bott
i denna trakt, var förtrogen med byns förhållanden och
lovade oss att få uppleva ting, som vi sent skulle glömma.

Vi voro i en trakt, där gräset betäckte marken mjukt
och rikt. Kunde väl fattigdom och betryck finnas här,
där naturen visat sig så slösande med härliga vidder och
len grönska? Då och då skymtade sädesfält fram, vilka
man just höll på att meja av. När man såg skördefolkets
röda, blå och gröna dräkter sticka upp ur den gula säden,
var det en anblick, så leende och glad, att jag svårligen
kunde tro, att dessa människor levde i djupaste armod. Nej,
nöden och jämmern funnos väl i en annan del av det
vittomfattande »heliga ryska riket».

»Om vi nu stannar här en liten stund, får vi höra dem
sjunga», sade vår vägvisare. Ryssarna arbeta nämligen
alltid under sång. De ha därvid en så kallad försångare, som
börjar med solosång, och sedan falla alla de andra in som kör.

1 En verst ung. = en km.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/51/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free