Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
ligare lottadt, än andra land t. ex. Frankrike, "Tyskland
och Spanien, ty folkvisorna, de enda inhemska vitterhets=
ålstren under dennes tid, äro, der de äro bäst, endast
djupt poetiska i afseende på känslan, men i afseende på
phantasi och iderikedom och konstnärlig form, icke särdeles
förträffliga. När således ingen inhemsk konst i egentlig
mening fanns (folkvisorna vore: på en gång till sin fördel
och skada förlitet konst, ett gemensamt fel och gemen-
sam förtjenst för all natur- eller folkpoesi) kunde heller
ingen reflexion deröfver finnas. Något mera konst för-
råda visserligen vissa under denna tid på svenska öfver-
satta dikter, men olyckan vär att det obetydligaste af
den Europeiska Romantikens alster öfversattes. — Med
Classikernas vaknade studium och dess införande i Sveri-
ge genom de beröringar, i hvilka Reformationen satte
Europas länder med hvarandra, blef först en egentlig
konst bekant och då börjades reflexion öfver konst. ’Den-
na reflexion var ingalunda sjelfständig, dels emedan den
berörde en litteratur, hvars egentliga djup och rigtning
dels icke insågs, dels dess värde öfverskattades, så att
man glömde allt inhemskt och ville bli Greker och Ro-
mare på nytt, men blott blef formidislare, dels man ej
på egna grunder och ur egna åsigter byggde sin: konst-
reflexion, utan slöt sig till Horatii Ars poetica eller Ari-
stoteles poetik. Frukten af dessa studier voro poetikor
af Scaliger 1561, Vossius, att ej nämna andra, alla på
latin såsom de skollärdes egna språk. Dessa poetikor
sågo blott poesien ifrån dess rhetoriska och techniska sida,
hvarvid all äsigt om det egendomliga i skaldekonsten, in-
spirationen, phantasien och geniet etc. blefvo bisaker,
mest bestående af compilerade tankar ur Plato etc., me-
rendels ej sedda i sin rätta dager.
Sålunda började man äfven ästhetiska betraktelser i
Sverige på latin, som äfven här med den framgång drefs ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
