Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
ohanlb ci HI.
i Fornelii Poetik.
oc Första Afdelningen handlar Om Poesiens ur
sprung, natur, användning och omfång; den andra
Om; Skaldestyckens indelning; den tredje Om Stilen.
- sd
> Första spåren af Poesi finner man hos Hebreerne ?)
t. ex. i Moses hjeltesång, när han tågat öfver röda haf-
vet, i Davids hymner, i Salomos dramnartade sång i En-
gaddis Trädgårdar, Höga Visan kallad, än hvilken den He-
breiska Vitterheten har ingenting ljufvare, ingenting af
mera helig betydelse att uppvisa, samt i Jobs, Esaias och-
Jeremias heliga Siarsånger. Man har likväl förnekat till-
varon af en hebreisk poesi, derföre att den ej har de
Gamles regelbundna meter utan liknar prosan, men dels
är detta fallet med Pindarus, Aschylus i chörerna, hvil-
kas skåldskap ingen förnuftig förnekat, dels ingen kan
uraktlåta att finna poesi hos Hebreerna, om man endast
tar ordet poesi i en högre mening (ex diviniore loquen-
di modo). Dessutom hafva flera lärda i Hebreiska Skal-
dekonsten återfunnit de Gamles meter, t. ex. Hierony-
mus, som tycker, att 39 Cap. af Job är på hexameter,
ehuru ej nog correct och obeblandad. Efter Hebreerna
utmärkte sig Grekerna i poesi, hvilken hos dem utveck-
lade sig i fem perioder: 1) en okänd sångartid, hvars huf-
vudman var Apollo, 2) Epikernas tidehvarf, då man på
hexameter eller heroisk vers, så kallad, emedan hjelte-
20 f)iDessa ignoreras af Scaliger. Poelices libri septem,
Lugduni;a561, Fol. sid. 4. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
