- Project Runeberg -  Läsebok för svenska folket /
236

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstnärsfolk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

obefintliga relikter av något som varit djurhud. Jag
kände en man, en lärd klassiker som så småningom
blev journalist i Stockholm och levde på detta
åtminstone i början enerverande sätt. Han var en
hedersman och fick hjälp överallt. Då ålderdomen var
farligt nära blev han kär och hans kärlek besvarades.
Fästmöns familj redde ut och gjorde upp hans affärer,
han var på grön kvist och började bli smått korpulent.
Några månader efter hans bröllop mötte jag honom i
journalistkvarteret. Han såg dyster ut.

— Hör du, gamle gosse, kläm fram det du har på
njurtalgen, vad är det med dig?

— Tja, livet är trist, jag har ju ingenting att göra
— nå tidningen naturligtvis, men den saken går
automatiskt — säg, ska vi inte göra en växel tillsammans?

— Växel? Men du är ju klar med dina affärer.

— Ja, visst är jag det, men det är så tråkigt med
ett stillasittande liv!

Jag tror att han dog i förväg därför att han måste
undvara den goda vigör som medföljer ett dagligt
springande staden runt för att få namn på växlar.

Emellertid var det här i närheten av Uppsala jag
träffade den första artistbohemen. Bruno Liljefors
hade just bosatt sig på Kvarnbo. Det var år 1890.
Han hade en ateljéfest där ute. Själv stod jag då och
vägde mellan klassiciteten och artisteriet. Det var en
hemsk tid av schizofreni. Men Liljefors uppmanade
mig att sluta med latin och grekiska och ägna mig åt
detta underbara: att bli konstnär.

Hos Liljefors fanns en konstnär, Olof Sager-Nelson,
som varit Brunos elev i Göteborg. Han hade tagit en
genväg över Uppsala från Göteborg till Nässjö, där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:12 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lfsf/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free