- Project Runeberg -  Bellman och Fredmans epistlar. En studie /
4

(1867) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

upp i Tyskland; och så torde det äfven dröja länge innan
litteraturen öfver Bellman blir afslutad.

Den, som först angifvit den rätta ståndpunkten för
ett allsidigt bedömande af Bellman, är A t ter b om, som i
”Phosphoros” och i ”Svenska Siare och Skalder” visat,
att ”humorn är den organiska hjertpunkten af Bellmans
skaldesnille.” Det är denna af Atterbom anvista
ståndpunkt vi erna intaga.; det är uteslutande från den vi vilja
betrakta Bellman, och bland hans diktverk fästa vi oss
derföre endast vid det, uti hvilket denna humor finner sitt
renaste och fylligaste uttryck: Fredmans Epistlar.

1.

Humorn och svenska folklynnet.

Svårt är att tillfredsställande i en definition angifva
hvad humor är, och få äro de estetiska begrepp, vid
hvil-kas förklarande vetenskapsmannen oftare griper till en
bild för att genom den söka ersätta hvad som brister i
definitionen. Humorn, derom är man dock ense, beror på
ett alldeles egendomligt sätt att uppfatta verlden och
tingen; detta uppfattningssätt går med sina rötter djupt ned
i känslans dunkla schackter och erinrar alltid på något
sätt om detta sitt ursprung. Men det är icke en enda
ogrumlad känsla, som i humorn bryter fram; motsatta
känslor, glädje och sorg, blanda sig i den med hvarandra.
Under inflytande af denna stämning får verlden för
humoristen ett annat utseende än hon har för den vanliga,
nyktert prosaiska uppfattningen; han ser icke föremålen
såsom de visa sig för det klara söndrande förståndet, då
det ena skarpt skiljer sig från det andra och synes bestå
för sig sjelft; för honom tyckas deras gränser på samma
gång finnas och försvinna, det ena flyter samman med och
går öfver i det andra. Humorn har sålunda en viss lik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgbellman/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free