Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nhet och mildhet, liflighet och dvala, hvilken röjes i det
”nordiska årets skiften gör på detta sätt sin närvarelse
”kännbar äfven i dess mest blomstrande vår”*)• Samma
växling af liflighet och dvala, som röjer sig i årsskiftena,
återfinna vi uti det nordiska lynnet. En vinterlig dvala
växlar med liflig vårfröjd. Det är denna tanke
Ehren-svärd uttryckt i de så ofta anförda orden: ”Norden är en
trög nation, full af hetsigheter,” och hvilket nära samband
han finner emellan lynne och naturförhållande
ådagalägger hans yttrande: ”Climatet gifver de Nordiske en
”slags nöd, en kort arbetstid och lång hvilotid och
såle-”des bjuder dem att ha det lynnet” 2). Klimatets hårdhet,
de långa vintrarna med sina korta dagar, den ständiga
påminnelsen om det skönas snabba. förgänglighet
framkalla trögheten, väcka en böjelse för sorgmodighet och
tungsinthet, och i sammanhang dermed stå allvaret,
djupsinnet, slutenheten inom sig, men äfven den orörliga
in-differentism,, den fullkomliga försoffning, hvaråt mången
hängifver sig: lättjan är i Norden ”en sjukdom, för
hvil-”ken nmngen dukar under.” Men å andra sidan innebär
det plötsliga framträdandet af den solklara vårfägringen
en maning att njuta af den raskt förflygande skönheten, och
dermed sammanhänga hetsigheten, kraftutvecklingen,
lif-ligheten och det lättsinne, som förskaffat oss binamnet
”nordens fransmän.” Dessa motsatser ligga icke alltid
fredligt bredvid hvarandra, vexlande som dag och natt,
utan äro ofta i kamp med hvarandra och gå öfver i
hvarandra. Hetsigheten spelar in i trögheten: om än naturen
i norden är njugg och gifver ingenting för intet, så lyder
hon dock arbetets trollformel, och, drifven af behofvet,
rycker nordbon upp sig till arbete och med en förvånande
kraft sköter han undan sitt värf; sjunker han nu åter i
dvala, så tager han dock med sig medvetandet om den
f) Geijer, Samlade Skrifter II. 1 s. 34. — 2) Eh rens värd,
Skrifter, Sthlm 1839, s. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
