- Project Runeberg -  Bellman och Fredmans epistlar. En studie /
21

(1867) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Grimborg ut genom vindsluckan, men kan icke se himlen
för pilar och spjut, han beder dem då skämtsamt vänta
en liten stund, medan han kläder sig litet annorlunda;
och det är då jungfrun, som spänner brynjan kring hans
hals. Sedan slår han de tolftusen till marken och rider
upp till konungens gård, och när konungen frågar honom,
hvar hofmännen tagit vägen, svarar han: ”De ligga der

alla slagna som får.” Ännu en gång befaller konungen

sina tjenare att döda Grimborg, men han fäller dem alla,
och då han torkar af sitt svärd, låter han konungen
förstå, att vore han ej konung vore han sjelf värd döden.
Nu måste konungen gifva Grimborg sin dotter.

”Och Grimborg drog hem och lefde i frid,

”Och allt hvad han gjort, det blef nu dervid.

”Men hvem skall föra våra runor så väl
Med den äran.” t

Geijer anser denna* kämpvisa tillhöra en tid, då den
ursprungligt hedniska sagan förlorat sitt rätta förstånd i
ett till kristendomen öfvergånget folks mund; skalden står
utanför den forntid han besjunger, travesterar och faller
i matthet eller öfverdrift. En sådan travestering med rätt
märkbar ironi finner han i denna visa. Traves teringen är
oförneklig; redan Starkodder var otymplig nog, men denne
kämpe, som tre gånger expedierar 12,000 man med samma
lätthet, som en annan förtärer en smörgås, erinrar om de
indiska gudasagornas mest fantastiska bizarrerier. Dock
torde näppeligen denna travestering endast vara en följd
af oförmåga att uppfatta andan i de gamla sagorna;
ironien är alltför märkbar för att man icke skulle våga
förutsätta äfven bristande vilja att dikta i den gamla
andan. Vi hafva här för oss början till en humoristisk
upplösning af hjel teidealet; men den humoristiska
karri-keringen fäster sig ännu endast vid det yttre. Bedrifterna
äro öfvermenskliga, liksom hjeltens styrka och mod; men
ser man bort från detta, så står qvar en figur med torr na-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgbellman/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free