Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan den antika kulturen öfver svämmat den kristna
verlden och för hvarje gång framkallat nya, rika skördar.
I stort sedt kunna vi tala om trenne sådana
fifversväm-ningar. Den första inträffade vid medeltidens utgång och
betecknar gränsen emellan medeltiden och den nyare tiden.
Den andra utgick icke från den ursprungliga källan; vilja
vi hålla \fast vid den använda bilden, kunna vi säga, att
den härledde sig från en vattensamling, som efter den
första öfversvämningen i en fördjupning stannat qvar,
blif-vit uppblandad med der befintliga jordarter och nu
plötsligen svällde upp och bredde sig ut öfver hela den
civiliserade verlden: detta var den franska klassiciteten. Den
tredje var den, som inträffade mot slutet af förra
århundradet och af hvilken vi i dag skörda frukterna. Om vi
med förbiseende af öfvergångsformerna ville i största
korthet angifva det egendomliga hos dessa tre antikperioder,
skulle vi säga, att under den första lades hufvudsakligen
vigten vid innehållet, under den andra vid formen, och
under den tredje vid den innerliga sammansmältningen af
. innehåll och form. Den franska klassicitetens stora
historiska uppgift var hufvudsakligen af formell art; den hade
att bortfila allt rått och barbariskt, hvilket ännu qvarstod
som en lemning från Medeltiden, den hade att öppna ögat
för det enklas, klaras och genomskinligas skönhet. Men
det sanna i denna rigtning grumlades af den franska
andans inflytande och särskildt af de tänkesätt, som
herr-skade under le grand siécle. Så inkom visserligen en
anti-nationell beståndsdel i de länders vitterhet, hvilka hyllande
upptogo denna smak; men detta föranledde i sin ordning
en motverkan, som bragte lif och rörelse inom
litteraturen och gäf den nya uppslag.
Det är emellertid långt ifrån att Dalin är en ensidig
efterapare af fransmännen; det är snarare från England
han lånat sina mönster, och dessa äro Addison, Pope,
Swift. Sant är väl, att dessa sjelfva hyllade den franska
smakrigtningen, men de visste dock att på den sätta en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
